12 Miljöledningsstandard
Mål		Målet är att ge kunskap om miljöterminologi och de standarder som ingår i ISO 14000 samt att ge förståelse för den nära kopplingen till kvalitet och kvalitetsledningsstandard.
Terminologi		Terminologi är, som alltid, viktig för förståelsen. Inom miljöområdet finns en väl utvecklad terminologi, men tyvärr är det ofta svårt med tolkningen. Det är viktigt att tala "samma språk".
ISO 14000		ISO 14000 serien av standarder har till uppgift att bistå organisationer som vill införa eller förbättra ett miljöledningssystem. Detta inkluderar att skapa en miljöpolicy, som skall vara känd av alla i organisationen samt sätta upp miljömål och se till att de uppnås på ett effektivt sätt, åtgärda problem, genomföra revisioner och arbeta med ständiga förbättringar av miljöprestanda.  Dessutom ingår standardisering av verktyg för analys, miljömärkning och livscykelanalys. Ett effektivt miljöledningssystem hjälper ett företag att leda, mäta och minska ogynnsam miljöpåverkan i sin verksamhet. Det leder till att det blir enklare att leva upp till de miljökrav antingen tvingande eller frivilliga som berör företagets verksamhet. Ett effektivt miljöledningssystem leder till förbättrade miljöprestanda, ökad effektivitet och lönsamhet. Det är viktigt att notera att standarden inte föreskriver någon världsomfattande miljöprestandanivå eller dikterar miljömål när det gäller utsläppsnivåer, teknik för rening eller andra önskvärda praktiska åtgärder för att förbättra miljön. Standarden föreskriver endast vad som ska ingå i ett certifierat miljöledningssystem. Teknik, nivåer och gränsvärden förändras med tiden och passar inte in i standarden. En standard ska helst vara aktuell under lång tid och inte ändras alltför ofta. Normalt görs revisioner vart femte år. Bland miljöstandarderna  ingår (se också figuren nedan): Miljöledningssystem  Miljöprestanda  Revision  Livscykelbedömning  Miljömärkning  Miljösynpunkter i produktstandarder.  Endast en guide (ISO Guide 64).
Länkar		Miljöstyrningsrådet har regeringens och sina ägares - Miljödepartementet, Industriförbundet och Kommunförbundet - uppdrag att vara huvudman för och förvalta: OFFICIELLA SYSTEM BASERADE PÅ INTERNATIONELLA MILJÖSTANDARDER Tillväxtverket (f.d. NUTEK) om hållbar tillväxt.
Miljölednings- system		Miljöledningssystem Standarden för miljöledningssystem beskrivs i ISO 14001:2004,  som är kravspecifikationen och ISO 14004:2004 som är en allmän vägledning för principer, system och stödjande metoder. ISO 14001:2004 och ISO 14004:2004 är de första reviderade versionerna sedan standarden infördes 1997. De förändringar som genomförts är mest förtydliganden och mindre redaktionella förändringar när det gäller ISO 14001, medan ISO 14004 är mer genomarbetad och omfattande än den första versionen och avslutas med ett antal praktiska exempel på miljöaspekter, miljömål, handlingsplaner, indikatorer mm och deras koppling.   I systemet ingår Miljöpolicy Policyn tas av högsta ledningen, som också ska säkerställa att den är relevant, dokumenterad, allmänt känd och innefattar åtaganden om ständiga förbättringar samt att följa miljölagstiftning och övriga föreskrifter.  Planering Organisationen ska upprätta rutiner för identifiering av miljöaspekter, lagkrav och föreskrifter samt avgöra vilka aspekter som har en betydande påverkan på miljön. Organisationen ska också upprätta och underhålla dokumenterade övergripande och detaljerade miljömål, som är i överensstämmelse med policyn. Ett handlingsprogram ska upprättas med beskrivning av ansvarsförhållanden för att uppnå miljömålen samt tillvägagångssätt, resurser och tidplaner för att uppfylla dessa. Införande och tillämpning Roller, ansvar och befogenheter ska definieras, dokumenteras och kommuniceras. Ledningen ska tillhandahålla nödvändiga resurser och utse en representant , som ska försäkra sig om att kraven på miljöledningssystem är upprättade, införda och underhållna samt rapportera miljöledningssystemets prestanda till högsta ledningen. Behovet av kompetens, utbildning och medvetenhet ska identifieras och all personal vars arbete kan ge upphov till miljöpåverkan ska ha erhållit lämplig utbildning. Rutiner ska upprättas så att alla personer som arbetar för organisationen eller på dess uppdrag görs medvetna om betydelsen av att miljöpolicy, rutiner och krav följs. Vilken miljöpåverkan deras arbete kan ge upphov till och hur de kan minska den samt vilken roll och ansvar de har för att uppfylla kraven i miljöledningssystemet.. Det ska finnas rutiner för intern och extern kommunikation. Ledningssystemets huvuddelar och hur de samverkar ska dokumenteras och rutiner tas fram för dokumentstyrning på samma sätt som för ISO 9000. Det ska även finnas rutiner för verksamhetsstyrning och för beredskap och agerande vid nödläge. Uppföljning Organisationen ska upprätta, införa och underhålla rutiner för att regelbundet övervaka och mäta kriterier för miljöprestanda. Mätutrustning ska vara kalibrerad. Resultaten ska utvärderas mot miljölagstiftning och föreskrifter. Rutiner ska finnas som beskriver hur avvikelser, korrigerande och förebyggande åtgärder ska genomföras. Varje förebyggande eller korrigerande åtgärd som vidtas ska vara ändamålsenlig i förhållande till problemets storlek och den miljöpåverkan som har uppstått. Miljöredovisande dokument ska vara tydliga, identifierbara och spårbara. Interna revisioner ska regelbundet genomföras för att avgöra om miljöledningssystemet överensstämmer med planerade åtgärder för miljöledning och standard samt om det har införts och underhållits på ett riktigt sätt. Ledningens genomgång Ledningen ska utvärdera miljöledningssystemet för att säkerställa att det är fortsatt lämpligt, tillräckligt och verkningsfullt. Ständiga förbättringar (definition enligt ISO 14001:2004) En återkommande process för att förbättra miljöledningssystemet i syfte att uppnå bättre total miljöprestanda i enlighet med organisationens miljöpolicy.
Miljöprestanda		Miljöprestanda Denna standard, ISO 14031, anger riktlinjer och hjälpmedel för mätning av miljöparametrar. Detta inkluderar utvärdering av mätdata t ex kan emission mätas, kvantifieras och trender upptäckas. Dokumentet ger exempel på ett antal miljöindikatorer som antingen kan användas direkt eller ligga till grund för utveckling av egna.
Miljörevision		Miljörevision Från och med 2002 har ett antal standarder för revision ersatts med en enda för både kvalitets- och miljöledningssystem. Den nya standarden heter ISO 19011:2002 (Vägledning för revision av kvalitets- och/eller miljöledningssystem). Revisionen bör grundas på de mål som uppdragsgivaren angett. Mål och omfattning bör redovisas för den reviderade innan revisionen påbörjas. Det ställs stora krav på objektivitet, oberoende och kompetens. När en miljörevision utförs bör revisorn visa den aktsamhet, uthållighet, färdighet samt det omdöme som kan förväntas av en revisor i liknande sammanhang. Revisionen bör genomföras enligt väldefinierad metodik och systematiska rutiner. Resultatet av revisionen sammanfattas i en skriftlig rapport innefattande bland annat  identifiering av reviderat område, syften, omfattning, kriterier, vilka som deltagit, tidsperiod och revisionsslutsatser. Standarden ställer krav på revisorer både vad det gäller formell utbildning och relevant praktisk erfarenhet samt krav för att upprätthålla kompetensen.
Livscykelanalys		Livscykelanalys Egentligen är livscykelbedömning ett bättre namn eftersom analys är ett mycket grundligt och omfattande arbete. Normalt är det en bedömning som görs. Dessa standarder, ISO 14040 - ISO 14043, innehåller ett antal delar som omfattar principer, mål, omfattning, påverkan och förbättringar. Livscykeltänkande innebär att ha en helhetssyn på en produkts miljöpåverkan från råmaterial via produktion och användning till återvinning. Detta perspektiv underlättar för företag att studera alla miljöaspekter för en produkt och fatta beslut utgående från detta. LCA hjälper företag att identifiera möjligheter att minska utsläpp, förbättra energianvändning, identifiera möjliga förbättringar och hantera risker. Genom att identifiera under vilken del av en produkts "liv" den största miljöpåverkan sker är LCA användbart utveckling, planering och konstruktion. LCA ligger ofta till grund för olika typer av miljömärkning av produkter.
Miljömärkning		Miljömärkning Märkningen har flera syften varav ett är att förse konsumenter med klar, entydig och heltäckande information för att underlätta deras val vid inköp. Ett annat syfte är att förbättra miljöprestanda vid tillverkningen genom att konkurrera ut tillverkare som har sämre miljöprestanda och därmed tvinga andra tillverkare att följa efter och det blir en god utveckling för miljön. Ett syfte med märkningen är också att ta fram harmoniserade standarder för att motverka handelshinder och undvika att standarder överlappar varandra. Detta medför att bedömningar och märkningar blir mer likvärdiga och enklare att tolka.
Miljösynpunkter i produktstandarder		Miljösynpunkter i produktstandarder Denna guide, Guide 64, syftar till att beskriva några generella överväganden som utvecklare av olika produktstandarder bör tänka på. Det mål man vill nå är att uppnå de önskade produktegenskaperna och samtidigt reducera de skadliga verkningarna på miljön. Målsättningen är också att öka medvetenheten om att utformningen av produktstandarder kan påverka miljön både positivt och negativt, lägga fast sambandet mellan produktstandarder och miljö, understryka att miljöaspekter i produktstandarder är komplicerat och kräver optimering och balans mellan olika krav samt rekommenderar vetenskapliga metoder och livscykeltänkande.
EMAS		EMAS (Eco Management and Auditing Scheme) EMAS är en EU-förordning, om ett frivilligt system för miljöstyrning och miljörevision, som även är införd i svensk lagstiftning. Industrin ansvarar för att kontrollera sina effekter på miljön och ha förebyggande inriktning på sitt arbete. Tidigare har EMAS endast varit avsett för enskilda fabriksanläggningar, men användningen har nu vidgats till att omfatta många olika typer av organisationer. Kraven i EMAS på miljöledningssystem, liknar i mycket de krav på kvalitetssystem, som finns i ISO 9000, när det gäller t ex struktur, dokumentation, internrevision mm. EMAS kräver mer än ISO 14000 på främst tre områden: ISO 14001 ingår som bas för miljöledningssystemet  i EMAS EMAS kräver en inledande och heltäckande miljöutredning. ISO 14000 har det inte som ett krav, men det är en rekommendation. EMAS föreskriver att företaget ska publicera en miljöredovisning. Redovisningen ska vara utförd så att allmänheten kan av den förstå hur företaget ligger till i miljöhänseende. EMAS kräver att företaget åtar sig ständiga förbättringar till en nivå, som med hänsyn taget till ekonomin, följer bästa kända teknik. Enligt EMAS ska varje medlemsland inrätta ett registreringsorgan (AB Svenska Miljöstyrningsrådet) inrätta ett ackrediteringsorgan (SWEDAC) stödja införandet i små och medelstora företag (NUTEK, Almi) SWEDAC ackrediterar miljöcertifieringsorgan och miljökontrollanter.
Miljöutredning		Miljöutredning  är det första praktiska arbetet som vidtar när beslutet om att införa ett miljöledningssystem är taget
Praktikfall		Praktikfall som bygger på det tidigare praktikfallet ÖVA. Nu ska vi genomföra delar av en miljöutredning, formulera en policy och några övergripande och några detaljerade miljömål.
LSN 2005