Kvalitet och Europasamarbete
Mål		Målet är att visa på hur Europasamarbetet har påverkat utvecklingen på kvalitetsområdet och att ge förståelse för regelverket  i form av direktiv och standarder.
		Efter andra världskriget har strävandena i Europa varit att genom ett ekonomiskt och industriellt samarbete minska riskerna för nya krig. En viktig del i detta samarbete är gemensamma standarder bla på kvalitetsområdet och direktiv (föreskrifter) för att eliminera tekniska handelshinder. Nedan följer en kort lista med några viktiga händelser:
EU historik "Även ett högt torn börjar vid marken." Japanskt ordspråk		1951 Kol- och stålunionen. En övernationell organisation, som blev modell för EG. Genom ett samarbete inom nyckelområdena stål och energi skulle en fortsatt integration mellan övriga ekonomiska sektorer bli svår att hindra. Unionen slöts mellan Västtyskland, Frankrike, Italien och Benelux-länderna 1957 Romfördraget. Fördraget undertecknades av de länder som ingick i kol- och stålunionen. Syftet med EEC var en bred ekonomisk integration inom alla sektorer, men fördraget berörde också många andra områden. På sikt skulle alla interna tullar tas bort och en gemensam tullmur upprättas mot omvärlden. De fyra friheterna ( fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital) är inskrivna i fördraget. 1959 EFTA. Ett frihandelsavtal som undertecknades i Stockholm av England, Danmark, Norge, Portugal, Schweiz, Sverige och Österrike (senare anslöt sig även Island och Finland). Syftet var dels att öka möjligheterna till frihandel mellan länderna och fungera som en bro till den europeiska gemenskapen. EFTA är ingen övernationell organisation. 1968 Tullunionen är genomförd. 1985 The New Approach. En resolution från EG-rådet om harmoniseringsmetodik för hur man i direktiv kan hänvisa till europeiska standarder som fastställs av CEN/CENELEC. Ett viktigt mål är att begränsa tekniska handelshinder (TBT, Technical Barrier of Trade). En VITBOK togs fram med förslag till hur TBT kan undanröjas. 1987 Enhetsakten. Ett komplement till Romfördraget. Akten bestämmer EG:s inre marknad, valutapolitik, regionalpolitik, forskning och utveckling, utrikes- och säkerhetspolitik, socialvård, miljövård och förhållandet mellan EG:s institutioner Allt presenterat i 279 punkter. Förutsättningen för genomförandet av den inre marknaden till 1993 var given. 1987 Kvalitetssystemstandard. Kravstandarden ISO 9001 antas och lägger grunden för en gemensam syn på kvalitetssystem. Det finns och har funnits ett antal olika standarder inom kvalitetsområdet, men ISO 9000 har blivit den dominerande. 1989 The Global Approach. Ett gemensamt EFTA/EG-system för hur överensstämmelse med direktiv och moduler ska påvisas genom provning och certifiering. The Global Approach omfattar ett obligatoriskt område ( rättsregler, förordningar, direktiv och moduler) och ett frivilligt område (standardisering och annan frivillig harmonisering). CE-märkning införs. 1991 Maastrichtmötet. Syftet med mötet var att ytterligare öka samarbetet och på sikt få gemensam valuta, vidgat utrikes- och säkerhetssamarbete, starkare europaparlament, subsidiaritetsprincip (beslut skall fattas så nära de berörda som möjligt) och ett nytt namn Europeiska Unionen. Avtalet från Maastricht ratificerades 1993. 1994 EES-avtal och EU-medlemsskap. EES (European Economic Space, även  EEA förekommer, A står för Area) är ett fördjupat frihandelsavtal mellan EU och EFTA ( Schweiz står utanför). Avtalet innebär bl.a. att EFTA-länderna blir delaktiga av den inre marknaden och dess fria rörlighet av människor, kapital, tjänster och varor och att de måste anpassa sig till EU:s regler och direktiv, men de får inget direkt inflytande på beslutsprocessen i EU och ingår inte i tullunionen. I och med medlemskapet får Sverige inflytande på beslutsprocessen, ingår i tullunionen, deltar i en gemensam handelspolitik och kan i framtiden komma att ingå i den ekonomiska och monetära unionen (EMU). Den sista fasen av EMU, införande av gemensam valuta är genomförd 1/1 1999. 1996 Miljöledningsstandard. Kravstandarden för miljöledningssystem ISO 14001 antas, som ett första steg, med ett antal följande standarder i ISO 14000 serien. Dessa berör miljöprestanda, miljörevision, miljömärkning och livscykelutvärdering. 1999 EMU. EMU startar den 1 januari. De olika ingående ländernas valutor låses mot euron. 2002 Euro. Euro införs som sedlar och mynt.
Konsekvenser för svensk industri		EU ställer krav på att företagen skall ta ansvar för sina varor och tjänster. Kraven beskrivs med EG-direktiv, som främst syftar till att skydda miljön och undvika faror för medborgarna, men direktiven ska också   skapa förutsättningar för fri konkurrens utan tekniska handelshinder. Undanröjande av tekniska handelshinder är en viktig del i EU:s åtgärder för harmonisering. Med tekniska handelshinder menas sådana hinder som uppstår genom regler om varors utformning eller beskaffenhet eller genom regler om förfarande med varor i form av provning, certifiering, märkning, villkor för import, saluförande mm. Tusentals svenska lagar och förordningar måste ändras. Nya kommer också till.   Företag som medvetet eller omedvetet bryter mot EG-direktiv riskerar böter. Ansvaret för övervakningen, marknadskontrollen, ligger hos olika myndigheter. Marknadskontrollen är idag ineffektiv och ger därför problem med trovärdigheten för direktiven. Det är viktigt att svenska företag har klart för sig de regler som gäller och hur man med hjälp av provning och certifiering kan kvalitetssäkra sina produkter. Ca 70 procent av Sveriges export berörs. På miljöområdet sker en snabb utveckling med EMAS (Eco Management and Audit Scheme), en EG-förordning om ett frivilligt system för miljöstyrning och miljörevision, som ett första steg. EMAS är införd i svensk lagstiftning sedan 1993. Filosofin är "industrin ansvarar för att kontrollera sina effekter på miljön och bör ha en förebyggande inriktning på sitt arbete". Sommaren 1996 fastställdes en internationell standard ISO 14001 för miljöledningssystem. Detta är den första av ett antal miljöstandarder i serien ISO 14000. ISO 14001 och EMAS har många delar gemensamt och ISO 14001 utgör numera basen för EMAS, som har mer omfattande krav. Miljöcertifiering är ett konkurrensmedel och kundkrav på miljöcertifiering blir allt vanligare. Detta gäller inte minst myndigheter och offentliga organisationer. Med miljöhänsyn som ett kundkrav är det naturligt att se miljön som en del  i ett integrerat kvalitetsarbete. Arbete pågår för att hitta bra metoder för att integrera kvalitetsledningssystem och miljöledningssystem.
Länk		Information om EU  Euro Info Centre
LSN 2001