Mätning av kvalitetsbristkostnader
Mål		Målet är att ge kunskap om metoder för mätning av kvalitetsbristkostnader
Hänvisning Se läroboken Kvalitet från behov till användning kap2.4 "Om möjligheten finns att flera saker kan gå fel, kommer den som orsakar mest skada att gå fel först."		Ofta mäts kvalitetsbristkostnaderna enbart i form av kassationer i produktionen. Det saknas uppgifter om vad brister i administrativa rutiner, omarbetningar, reklamationer eller justeringar hos kunderna kostar. De kostnader som orsakas av felaktigt material från leverantörerna kan också vara svåra att identifiera. Till detta kommer mycket svåruppskattade, men ofta väsentliga, kostnader på grund av dåligt rykte - "bad will". Till kvalitetsbristkostnader hör inte kontrollkostnader och kostnader för förebyggande arbete. Dessa kostnader kan ses som investeringar och inget man skall belasta kvalitetsbristkostnaderna. Vid mätning av kvalitetsbristkostnader uppkommer ofta diskussioner om vad som ska ingå. Fastna inte i detaljer. Lämna tveksamma kostnader utanför. Det är bättre än att riskera trovärdigheten för mätningen.
Angreppssätt		Principerna för mätning av kvalitetsbristkostnader är hämtade från Poor Quality Costing (Sörqvist,1998). Sörqvist anger två angreppssätt för arbetet med kvalitetsbristkostnader. Kartlägg och analysera verksamheten Bygg upp mätsystem och rapportera
Kartlägg och analysera verksamheten
		Förberedelse För att få acceptans för att genomföra en kartläggning av kvalitetsbristkostnader kan det vara lämpligt att genomföra ett pilotprojekt, soom visar på de möjliga vinsterna. Det är vikigt att inte enbart se på själva produktionen utan även på all övrig verksamhet som t ex marknadsföring, ekonomi, produktutveckling, inköp och service. Välj deltagare i projektet och utbilda dem. De behöver ha förståelse för de principer som utgör grunden för offensiv kvalitetsutveckling. Planering Det är som alltid viktigt med en noggrann planering för att nå framgång med ett projekt. Gör klart syftet och sätt upp mätbara mål. Tag fram en tidsplan. Informera alla berörda i god tid innan datainsamlingen påbörjas. Det är viktigt att alla förstår syftet och inte ser projektet som ett hot. Om informationen inte fungerar finns risk för att de berörda inte är villiga att samarbeta och hela projektet äventyras. Processkartläggning (om det inte redan är gjort),  brainstorming och listning av tänkbara kvalitetsbristkostnader ger ett bra underlag för genomförandet. Mycket information kan hämtas från ekonomisystem och MPS-system. Genomförande Det finns två huvudsakliga metoder för själva genomförandet dels avvikelseanalys och dels optimalfallsanalys.
Avvikelseanalys
		En svårighet här är att finna alla dolda och kroniska problem. Först samlar man all redan tillgänglig information och med den som underlag går man vidare med mätningar, intervjuer och analyser. Det finns många olika källor till information: Rapporter från test och revisioner Kundundersökningar Benchmarking och tips från medarbetare Analys av processer. En del rutiner och operationer gör man av gammal vana utan att ifrågasätta om de behövs eller om de kan göras på annat sätt. Exempel på resurser som bidrar till kostnad på grund av kvalitetsbrister: Mantid, maskintid, lokaler, energi, råmaterial, testutrustning, transporter, Det finns i ekonomisystemet mallar för hur kostnaderna för de ovan angivna resurserna beräknas.
Uppföljning		Uppföljning Det finns flera verktyg, vilka kommer att behandlas som kan vara användbara för att analysera resultatet. Sammanfatta resultatet i en rapport som ger överblick och underlag för förbättringsarbete. Var beredd på att delar av rapporten kommer att ifrågasättas. Utvärdera arbetet med kvalitetsbristkostnader för att  finna förbättringsmöjligheter i det fortsatta arbetet med kvalitetsbrister.
Bygg upp mätsystem och analysera		Ett alternativ till att kartlägga är att bygga upp mätsystem. Mätsystem är en tung och omfattande väg att gå. Börja med delar av verksamheten. Försök inte att införa mätsystem i hela verksamheten på en gång.
		Eftersom mätsystem är en tung och kostnadskrävande metod är förankring hos företagsledningen en viktig grund för ett framgångsrikt arbete. Tiden för utveckling av lämpliga mätsystem kan bli ganska lång. Det behövs en projektgrupp, modeller och pilotförsök. Att införa systemet förutsätter att alla inblandade fått rätt utbildning och känner sig delaktiga. Med rätt programvara kan de insamlade värdena analyseras fortlöpande och snabba reaktioner blir möjliga. Samtidigt blir underlag för utvärdering och långsiktig planering tillgängligt.
Länk		Gå till Sandholms hemsida (klickbar länk nedan). Välj fliken "ARTIKLAR" i överkant och sedan "VERKSAMHETSUTVECKLING" i vänsterkant. Artikeln heter "ANGREPPSSÄTT FÖR MÄTNING AV KVALITETSBRISTKOSTNADER" och är skriven av Lars Sörqvist (artikeln finns långt ned i listan). Länk till Sandholm Associates
Övningsuppgift		Analysera en process som du känner till med avseende på kvalitetsbristkostnader. Rita en processkarta över den valda processen och koppla kvalitetsbristkostnaderna till de olika delprocesserna. Det väsentliga är att försöka få med så många som möjligt av de kostnader som uppstår på grund av ofullständigheter i processen. Tänk särskilt på de kostnader som normalt inte syns i utfallet från processen, men som orsakar mindre effektivitet i form av t ex lägre takt, förseningar eller slöseri med material. Tips: Läs i kurslitteraturen hur en process definieras och notera att den beskrivs som ett skeende. Processnamnen bör reflektera detta och processer bör beskrivas som att göra något. T.ex. ”Att tillverka mätinstrument”. Detta gäller även för stödprocesser. Det är vanligt att döpa om funktioner som personal till processer. Det finns dock inte någon personalprocess. Personalavdelningen har hand om processer som: ”Att rekrytera, att ta fram löneunderlag, att vidareutbilda, etc.” Själva personalavdelningen kan ses som en resurs.
LSN 2004