|
2 Kvalitetsbegreppet |
|||
Mål
|
Att ge kunskap om olika definitioner av kvalitet och tolkningar
av kvalitetsbegreppet. |
|||
"Quality is ballet,
not hockey" |
"Kvalitet - Grad till vilken inneboende egenskaper uppfyller krav". |
|||
"Kvalitet är när kunderna kommer tillbaka men inte
produkterna"
|
En egenskap är ett särskiljande drag, som kan vara inneboende (permanent) eller tilldelat. Krav är ett behov eller en förväntning, som är angiven, i allmänhet underförstådd eller obligatorisk. Denna definition handlar alltså om de inneboende egenskaperna och antyder också att det finns en gradering av kvalitetsnivå. Tidigare graderade man inte utan talade i stället om "rätt kvalitet". Det finns ytterligare ett antal definitioner av kvalitet (det verkar som
om varje "guru" inom området har tagit fram sin egen), men att
tillfredsställa kundens behov och förväntningar är centralt i samtliga även
om en del mer betonar överensstämmelse med specifikationen i stället för
överensstämmelse med krav. Här följer några alternativa beskrivningar: "Fitness for
use." (Juran) "Conformance to
requirement." (Crosby) "Quality meaning getting everyone to do what they have agreed to do and to do it right the first time is the skeletal structure of an organisation, finance is the nourishment, and relationships are the soul." (Crosby, 1992) "Do it right first time." (Deming) Bergman & Klefsjö (2007) definierar kvalitet enligt följande: ”Kvalitet på en produkt (vara eller tjänst) är dess förmåga att tillfredsställa och helst överträffa kundernas behov och förväntningar” |
|||
|
Kvalitet är inte en fråga om stilpoäng utan en fråga om överlevnad
i en konkurrens utan gränser. (Okänd)
|
|||
Kvalitetsaspekter
Missförstånd i ett nötskal: "Hur mycket kan vi sänka kvaliteten utan att förlora kunder?"
|
En
del Japanska företag anser att kvalitet inte bara är överensstämmelse med standarder,
specifikationer och krav utan de vill erbjuda kunden något mer genom att
försöka nå en kundtillfredsställelse utöver det vanliga (providing
extraordinary customer satisfaction or delighting the customers). Till exempel om du köper ett 180 minuters
videoband klarar det 200 minuter eller om en glödlampa är beräknad att hålla
1000 timmar så försöker man tillverka den så att den håller 1200 timmar. Kundnytta och kundcentrering är centrala begrepp för företag, som kommit en bit på väg i sitt arbete med kvalitetsutveckling. Man vill ha kunder som kommer tillbaka och produkter som inte gör det. Ett sätt att nå framgång är att arbeta med "vinna – vinna" koncept, som innebär att båda parter kan få ut något positivt ur en affärsöverenskommelse. Ett tecken på att detta koncept får allt större betydelse är det nära samarbetet med underleverantörer, som nu etableras av företag över hela världen. Underleverantörer deltar aktivt i produktutveckling och forskning. En följd av detta är att kraven ökar på underleverantörerna och många mindre och resurssvaga slås ut. Denna utveckling medför alltså en koncentration till färre och större underleverantörer, samtidigt som vikten av en fungerande kommunikation genom alla led blir allt större. Kvalitet är ett helhetsbegrepp, som kan delas upp i många olika beståndsdelar och har olika innebörd för olika kunder. Kvalitet är inte kopplat enbart till produkten vid leverans utan till produktens hela livscykel från råvara till återvinning eller i värsta fall deponering. Metoder för att få grepp om livscykeln för en produkt är livscykelutvärdering (Life Cycle Assessment) eller mer fördjupat livscykelanalys (Life Cycle Analyses) och livscykelkostnad (LCC, Life Cycle Cost). Det är vanligt att man inte skiljer på livscykelutvärdering och livscykelanalys utan använder i alla sammanhang begreppet livscykelanalys.
|
|||
Exempel |
Ett
verkstadsföretag har mycket att göra och beslutar att lägga ut en del av
arbetet på en välrenommerad underleverantör. Alla aktuella ritningar och
produktionsunderlag sänds till underleverantören. När produkterna kommer
passar de inte. De måste justeras. Orsak? Det berodde inte på att
underleverantören slarvat utan på att underlaget var felaktigt. När företaget
självt tillverkade produkterna "visste" man på verkstaden vilka
förändringar som måste göras, men det fanns ingen dokumentation över detta.
Orsak?
|
|||
Eftersom kvalitet är ett övergripande begrepp så behöver
man dela upp det i olika delar (aspekter). Nedan ges exempel på några av de
vanligaste kvalitetsaspekterna: |
||||
|
|
|||
|
Fundera
på vilka kvalitetsaspekter som nyligen avgjort ett inköp du gjort. Det kan
handla om en VARA eller en TJÄNST eller en produkt som består av en blandning
av varor och tjänster. Vad var det som gjorde dig speciellt nöjd eller
missnöjd som kund?
|
|||
Exempel ;-) |
Tänk
dig att du ska flyga med ett flygbolag som rationaliserat sin verksamhet och
placerat piloterna i ett bekvämt kontor på marken. De styr flygplanen med
hjälp av fjärrkontroll och autopilot. Vilka överväganden gör du?
|
|||
Totalkvalitet "Bra saker måste planeras - dåliga sker på egen hand" |
Vill
man nå en helhetssyn på kvalitetsutveckling blir kraven stora på
organisationen och framför allt dess ledning. Ett kvalitetssystem enligt ISO
9000 är en bra grund, men är ofta inte tillräckligt utan bara en början på
arbetet. Ett sätt att gå vidare kan vara att utvärdera och utveckla
verksamheten enligt kriterierna och de grundläggande värderingarna för någon
av de kvalitetsutmärkelser som finns. USK (Utmärkelsen Svensk Kvalitet) som
använder sig av SIQ-modellen för att utvärdera en organisations arbete med
kvalitetsutveckling. Mer om detta kommer senare i kursen. |
|||
Att arbeta med kvalitet
"Det finns aldrig tid för att göra det korrekt, men det
finns alltid tid att göra om det" |
En
svårighet vid arbete med kvalitet är, om man kommit in i den dåliga
kvalitetsspiralen (se nedan), att komma över till den goda kvalitetsspiralen.
Här hjälper inga verktyg eller metoder om man inte får med sig medarbetarna. Kvalitetsutveckling
handlar alltså inte bara om teknik. Teknik är inte ens det mest avgörande
utan det är istället förmågan att förstå betydelsen av
attityder, värderingar och kultur när man vill åstadkomma
förändringar. Det är viktigt att inse att förändra attityder, värderingar och
kultur tar tid och kan vara smärtsamt för de inblandade. Förmågan att
skapa ett klimat för ständiga förbättringar är ofta det som gör skillnaden
mellan framgång och misslyckande. Målet med den här kursen är att ge förståelse
för vad som är viktigt för att komma in i den goda spiralen (se nedan) samt
ge exempel på och praktisk erfarenhet av några
verktyg och metoder, som är användbara i det dagliga kvalitetsarbetet.
De båda spiralerna är representerade av figurerna nedan.
|
|||
Den dåliga kvalitetsspiralen |
||||
"Kunderna är inte intresserade av våra problem. De är bara
intresserade av sina egna" |
|
|||
Den goda kvalitetsspiralen |
||||
"Om du är bra, kommer du att få göra mycket jobb. Om du är riktigt bra kan du lista ut ett sätt att slippa det." |
|
|||
Det finns undersökningar som visar att kostnaderna på grund av
brister i kvaliteten kan uppgå till mellan 10% och
30% av omsättningen
|
||||
Kundtillfreds- Hänvisning |
Kundfokus
i allt man gör är en förutsättning för en framgångsrik verksamhet. Utan
kunder inga pengar in och ingen fortsatt existens. Med Internet, ökad global
konkurrens och allt snabbare förändringstakt har de som snabbast reagerar på
förändrade kundönskemål och nya tekniska möjligheter
störst förutsättningar att bli framgångsrika. Detta förutsätter effektiva och
strukturerade metoder för att klargöra kundönskemål och att man följer
utvecklingen genom ständigt pågående omvärldsanalys. Vi kommer i denna kurs
att ge exempel på verktyg och metoder för att
underlätta detta arbete. |
|||
Hänvisning |
|
|
||
Exempel
|
Några
exempel för att väcka tankar om kvalitetsarbete och vad som finns att vinna: Kommunikation och kvalitet ;-) A little story En topplista över kvalitetsursäkter Kostnad för kvalitetsbrister
|
|||
LSN 2004 |