W. Edwards Deming (1900-1993) |
|||
|
|||
" It does not happen all at once. There is no instant pudding." (Deming) |
Deming bygger mycket av sina
teorier på det statistiska synsättet och betonar starkt
företagsledningens roll och ansvar. Företagsledningens varaktiga engagemang
för kvalitetsfrågor är en förutsättning för framgång. Sina idéer har Deming
gett uttryck för i "The Deming System of Profound Knowledge", som handlar om
ledarskap. Grundtesen är att ett system (organisation) kan inte
förstå sig själv. Det betyder att de som är verksamma i systemet är
präglade av det och har svårt att se nya alternativ och möjligheter. För att
kunna genomgå de ständiga förbättringar, som är nödvändiga för en anpassning
till en snabbt föränderlig omvärld, måste systemet bli betraktat utifrån och
få förändringsimpulser utifrån.
|
||
Demings filosofi om kvalitet bygger
inte på regler och "recept" utan på några fundamentala principer. Det är
kunnande inom fyra olika områden som är väsentliga för en framgångsrik
förändring. De områdena är
|
|||
System
"Närhelst ett system
är fullkomligt definierat, upptäcker alltid någon något som antingen
avskaffar systemet eller expanderar det bortom igenkännelse." |
Definition enligt Deming: Ett system är ett antal av varandra beroende komponenter som arbetar tillsammans för att förverkliga syftet med systemet Vi har svårt att tänka i termer av hela system vilket leder till en rad problem. Det är vanligt att man får en del i ett system att fungera bra på bekostnad av andra delar (suboptimering). De långsiktiga verkningarna är svårare att förutsäga än de kortsiktiga. Kopplingar mellan olika delar i ett system är svåra att överblicka och de kan ofta vara viktigare än enskilda delar. Tiden är en viktig parameter. Ofta, speciellt i stora system, är tiden till beslut alltför lång för att effektivt kunna hantera snabba förändringar. Ett lysande exempel där systemsyn saknas och olika typer av suboptimeringar finns överallt är sjukvården.
|
||
Variation
|
Allting varierar. Variation betyder
ofta osäkerhet och förluster. Det finns två sorters variation, dels variation som
beror på slumpen och kan förutsägas med statistiska metoder, och dels
variation som uppträder av speciella (urskiljbara) orsaker och alltså inte
kan förutsägas. Variation som beror på speciella orsaker kallas ofta
systematisk variation. Slumpmässig variation beror på ett antal faktorer. Varje enskild faktors bidrag till variationen kan inte enkelt urskiljas utan man ser enbart faktorernas sammanlagda verkan. Ofta följer verkan av dessa faktorer en normalfördelning och kan därmed förutsägas med statistiska metoder. Exempel på faktorer som bidrar till slumpmässig variation: Glapp, vibrationer, temperaturändringar, variationer i belysning, förändringar i råmaterial och processtider, tolkning av underlag, instruktioner och rutiner, medarbetare med olika erfarenhet och kunskap. Variation på grund av speciella orsaker, systematisk variation, kan bero på t ex att fel uppstått, byte av råmaterial, ny personal mm. Dessa orsaker till variation kan normalt inte förutsägas, men när de uppstått går det att finna källan till variationen. Dessa två typer av variation måste hanteras på helt olika sätt. Orsaken är att vid variation som beror på speciella orsaker kan man upptäcka en bestämd källa till variationen och åtgärda denna, medan variation som beror på slumpen inte kan härledas till en specifik källa och därmed inte lika enkelt låter sig åtgärdas. Man gör ont värre om man inte har klart för sig vilken typ av variation man har att hantera. Mer om detta längre fram.
|
||
Kunskapsteori
"Vissa personer styr från boken, trots att de inte vet vem som skrev boken
eller ens vilken bok det är."
|
Ledarskap är beroende av att kunna
förutsäga vad som kommer att hända. Man kan förutsäga på två olika sätt
nämligen genom att använda erfarenhet eller teorier. Båda sätten är farliga.
Tidigare, när förändringarna inte var så snabba, var erfarenhet ett bra sätt
för att göra förutsägelser. Det tar lång tid för felaktiga idéer att dö. Hur
mycket av den erfarenhet, som nu används, är aktuell? Blind tro på en teori
kan vara fatal. Vi tror alltid att vi vet mer än vi gör. Hur vet vi att en
teori som fungerar i en viss skala också gör det i en annan? Fungerar teorin
över tiden?
|
||
Psykologi
|
Allt är beroende på individen.
Individer är olika och det måste man ta hänsyn till. Om man litar till morot
och piska kommer de som utsätts för detta att uppträda som apor. Alla har
stora dolda förmågor, som de ofta inte är medvetna om beroende på att
självförtroende saknas. Hela detta förråd av kunnande kan komma till
användning i en stödjande och lärande organisation.
|
||
Vi kommer i fortsättningen av
kursen att återkomma med praktiska angreppssätt, som bygger på dessa
fundamentala principer. Deming sammanfattade sin syn på ledarskap i 14
punkter. Dessa 14 punkter är Demings sätt ger förslag på
tillämpning av de fyra fundamentala principerna.
|
|||
Demings 14 punkter
Hänvisning |
|
||
Kvalitetsutveckling
|
Japanerna var de som tidigast
insåg kraften i Demings teorier och detta var en bidragande orsak till deras
framgångar. Deming var i Japan och föreläste ett antal gånger under
1950-talet. Han fick också till sin ära en japansk kvalitetsutmärkelse
(Deming prize) uppkallad efter sig. Detta är Japans högsta
kvalitetsutmärkelse.
|
||
Ständiga förbättringar
"The only place you find success before work is in the dictionary." |
Deming tog fram en
förbättringscykel, som ligger till grund för arbetet med ständiga
förbättringar hos många företag . Den ingår som en viktig del i t ex
Ericssons kvalitetspolicy och är en av hörnstenarna i miljöstandarden ISO
14000. Även kvalitetsstandarden ISO 9001:2000 har
förbättringscykeln som ett väsentligt element. Förbättringscykeln går under många namn: Shewhart-cykeln (den ursprungliga idéen kommer från Shewhart), Deming-cykeln eller PDSA-cykeln (Plan-Do-Study-Act).
|
||
|
|||
|
Deming har sammanfattat sina
tankar i två mycket läsvärda böcker: Out of the Crisis, 1986, Cambridge University Press The New Economics, 1993, MIT
|
||
LSN 2003 |