Förändringsarbete |
|||
Mål |
Målet är att ge förståelse för de villkor under vilka förändringsarbete bedrivs. | ||
"Det krävs ett helt
nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet
att tänka." |
Det finns flera olika arbetssätt för
hur förändringsarbete kan bedrivas. Perspektiven och arbetssätten är beroende
på den kultur som finns inom organisationen eller företaget. Det är en stor
skillnad mellan "gamla" och sedan lång tid etablerade företag inom tunga
branscher som verkstadsindustri och processindustri och de "nya" företag som
är aktiva med t ex tjänsteproduktion, konsultarbete eller informationsteknik
i vid mening. För att företag och organisationer ska fortsätta vara konkurrenskraftiga och bli flexibla krävs ofta en kulturförändring. Detta som en del i en övergång mot en lärande organisation med ständiga förändringar och förbättringar, vilka skall vara en naturlig del i verksamheten. Det är en svår och ibland även plågsam arbetsgång, vilken kräver starka drivkrafter. Dessa är tyvärr vanligen i form av minskade marknadsandelar och lönsamhetsproblem. Man kan urskilja några olika kulturer och hur de påverkar sättet att organisera och arbeta inom organisationer. För att arbeta med förändringar t ex införande av kvalitetssystem är det viktigt att skapa sig en bild av organisationens kultur, struktur och arbetssätt. Detta för att använda rätt metoder och för att förstå de hinder och det motstånd som man möter. Exemplen nedan är renodlade och det förekommer naturligtvis blandformer. Stora organisationer kan inom sig rymma flera av perspektiven.
|
||
|
|||
Olika perspektiv | Byråkratiskt/tayloristiskt
perspektiv (scientific management) Kännetecknas av en hierarkisk struktur (uppdelad i tänkare och görare), detaljstyrning och formella regelsystem samt långt driven arbetsfördelning. Förändringar sker genom planering och verkställighet uppifrån och ner - "top-down", medarbetare på lägre nivåer är ofta ovilliga till förändringar och förändringsarbete följer en analytisk och rationell modell.
|
||
|
|||
Humanistiskt/lärande perspektiv (lärande organisation) Kännetecknas av integration av funktioner och uppgifter, decentralisering, målstyrning, samförstånd, delaktighet, kompetens och lärande. Förändringsarbete ses som en långsiktig och tidskrävande process innefattande problemlösning och lärande, alla som berörs deltar aktivt, kommunikation, beslutsprocesser och klimat utvecklas. Ledarskapet är pedagogiskt och relationsinriktat.
|
|||
|
|||
Makt-konflikt perspektiv
(politiserad organisation) Kännetecknas av mångfald av mål- och partsintressen med åtföljande konflikter, makt och auktoritet och problem löses genom förhandlingar och kompromisser. Förändringar är ett resultat av konflikter, kamp och kompromisser samt maktförhållanden. Det är inte rationella argument som bestämmer vilka förändringar som genomförs utan förmåga att förhandla och kompromissa är avgörande för framgång.
|
|||
|
|||
Förutsättningar för förändringsarbete | För ett effektivt förändringsarbete
krävs i många organisationer en kulturförändring mot en lärande
organisation. Den hierarkiska triangeln behöver vändas.
|
||
"Det här är inget problem - bara en uppgift som ska lösas." (Kay Kjellgard) |
|
||
"Förändringens vindar möjliggörs av de som följer vinden men styrs av de som
stretar emot." |
Ett problem med att genomföra
förändringar av hierarkier är att de ska utföras utgående från den nuvarande
hierarkiska strukturen och med dess kultur. Vilket innebär att etablerade
regelverk, beteenden och traditioner måste förändras i grunden. Några förutsättningar för att nå framgång i förändringsarbetet:
|
||
|
|||
LSN 2003 |