10 Några typiska arbetssätt och verktyg för förbättringsarbete
Mål		Målet är att ge kunskap om olika verktyg för att underlätta arbetet med offensiv kvalitetsutveckling. Förståelse för att verktygen kan anpassas till den egna situationen och är medel för att uppnå målen och inte ett ändamål i sig. Länk till mål enligt Blooms taxonomi
"Ändamålet helgar inte medlen - det är medlen som helgar eller vanhelgar ändamålet." (Okänd) "Det är inte intressant vilken väg man väljer. Huvudsaken att man väljer en intressant väg." (Okänd)		Hörnstensmodellen (se Bergman & Klefsjö, 2007, sid 39) definierar vilka värderingar som anses vara viktiga för ett framgångsrikt kvalitetsarbete. För att kunna omsätta och förverkliga värderingarna i praktisk handling krävs en rad arbetssätt och verktyg som stöttar värderingarna. Arbetssätt är överenskomna metoder, medan verktyg är konkreta hjälpmedel inom ramen för arbetssätten. Exempelvis kan värderingen Arbeta med processer förverkligas via arbetssättet processledning, vilket i sin tur innebär att man under implementeringen bl.a. jobbar med verktyget processkartor. Eftersom ämnet kvalitetsteknik är i ständig utveckling utvecklas nya arbetssätt och verktyg efter nya behov. Många verktyg är besläktade med varandra. Se verktygen som inspirationskällor och anpassa dem så att de passar i den egna verksamheten.   Tyvärr finns det ofta en övertro på tekniska lösningar i stället för att se till helheten och verka för att alla ska känna sig delaktiga och engagerade. Man bedrar sig om man tror att verktygen är en genväg mot målet med offensiv kvalitetsutveckling. De är hjälpmedel på vägen och inget annat. Rätt använda och i rätt sammanhang är verktygen ett stöd för att systematisera, samla in data, analysera, fatta beslut och vidta åtgärder baserade på fakta. På Internet finns tillgång till en mängd programvara, som underlättar arbetet med verktygen. En del är gratis - free ware - andra kan man prova gratis, men betala en mindre avgift om man tänker använda dem permanent - share ware - och en del är kommersiella. Att lära sig använda verktygen kräver tid och ofta hjälp av någon med erfarenhet. Börja gärna med en förenklad variant. Utnyttja inte alla finesserna från början utan utvidga användningen i takt med behovet. För att få acceptans för ett verktyg är det viktigt att alla inblandade så snabbt som möjligt ser fördelar och resultat. Lägg stor omsorg på valet av verktyg. Ställ frågor om verktyget är lämpligt, effektivt och anpassat för uppgiften och för användarna. Arbetet med verktygen ger inte bara lösningen på problem utan utvecklar också kompetensen hos alla inblandade. Detta är sannolikt den långsiktigt största vinsten. Slutsatsen blir att lägga omsorg på valet av verktyg är mycket väsentligt. Börja med ett litet område, välj ett enkelt verktyg och se till att de som genomför arbetet är motiverade. Allt för att vara säker på att lyckas. Ett misslyckande innebär inte endast att ett problem inte blir löst utan även att en möjlighet till kompetensutveckling försvunnit. Vid introduktion av nya verktyg kan mentala barriärer vara uppbyggda och mycket kraft måste till för att bryta ner dessa barriärer.    Några exempel på arbetssätt/verktyg är: Datainsamling (ingår i de sju förbättringsverktygen) Brainstorming Mätning av kvalitetsbristkostnader. QFD - Quality Function Deployment - kundcentrerad produktutveckling FMEA - Failure Mode Effect Analysis, feleffektanalys FTA - Fault Tree Analysis Processkartläggning De sju förbättringsverktygen SPS - Statistisk processtyrning (ingår i de sju förbättringsverktygen) Kapabilitet - duglighet De sju ledningsverktygen
Datainsamling		Datainsamling är basen för allt arbete med verktygen. Kvaliteten på datainsamlingen avgör resultatet.
Brainstorming		Brainstorming är ett arbetssätt för att förutsättningslöst samla information om ett problem. Efter insamlingen vidtar en strukturering och värdering för att få en bas för det fortsatta arbetet. En del kallar metoden "spånskiva".
Kvalitetsbrist- kostnader		Kvalitetsbristkostnader utgör ofta en stor andel av omsättningen. Till dessa kostnader räknas interna och externa brister, kontrollkostnader och kostnader för förebyggande verksamhet. Det är inte ovanligt att de verkliga kvalitetsbristkostnaderna uppgår till 10% - 30% av omsättningen och ibland ännu mera.
QFD Quality Function Deployment Kundcentrerad produktutveckling		QFD är ett arbetssätt för att överföra kundens önskemål till produktegenskaper. Önskemålen återspeglas på varje nivå i produktframtagningsprocessen. Verktyget kan indelas i fyra steg, men det är oftast endast det första steget som kommer till användning.
FMEA Failure Mode and Effect Analysis Feleffektanalys		FMEA används för att förutse de mest kritiska felen vid konstruktion (Konstruktions FMEA) eller vid processer (Process FMEA). Analysen går i princip ut på att besvara tre frågor. Vilka fel kan tänkas uppkomma vid konstruktionen/tillverkningen? Vad är orsaken till felen? Vad blir effekterna? Hur allvarligt ett fel är bestäms av dess risktal. Risktalet är produkten av tre graderade kriterier. De tre kriterierna är sannolikheten att felet skall uppträda, feleffektens allvarlighetsgrad och sannolikheten för att felet upptäcks. De tre kriterierna kan bedömas enligt en skala från 1 till 10, där 1 är minst allvarligt och 10 är mycket allvarligt. Notera att om det är osannolikt att ett fel upptäcks är det allvarligt och medför hög poäng på upptäcktssannolikheten. Skalan är endast ett förslag och den anpassas till de egna behoven. Efter genomförda förbättringar gör man en ny analys och räknar ut ett nytt risktal. På detta sätt får man ett mått på förbättringen.
FTA Fault Tree Analysis Felträdsanalys		FTA används vid analys av komplexa system och är användbar för analys av produkters säkerhet. Felträdet är ett logiskt händelsediagram som beskriver sambandet mellan en icke önskvärd händelse och orsaken till denna händelse. Det ger möjlighet att upptäcka kritiska feltyper och svaga punkter.
Processkart- läggning		En process är en uppsättning av resurser och aktiviteter som är kopplade till varandra och som omvandlar insats till utfall. Processer har behandlas utförligare tidigare i kursen. En process kan också ses som ett repetitivt flöde som förädlar indata till ett resultat avsett för en kund.
De sju förbättrings-verktygen Hänvisning Se läroboken Kvalitet från behov till användning kap 10		Datainsamling har behandlats tidigare. Histogram är användbart verktyg för att åskådliggöra resultat av datainsamlingen. Det är viktigt att göra klart kvalitetsproblemet och vilka fakta som behövs för att lösa problemet. Mot bakgrund av detta väljer man om det är variabler eller attribut som skall samlas in och intervall- eller typindelning på frekvenstablån. De insamlade data presenteras med hjälp av histogram.
		Ett trevligt exempel på histogram och experiment med histogram. Håll till godo! Testa hur inställningarna påverkar diagrammets utseende. Ännu ett exempel! Paretodiagrammet används för att kunna finna de mest väsentliga problemen. Dvs. de problem man ska angripa först. Diagrammet kallas ibland också för 80/20-diagram. Detta står för att 20 procent av felen står för 80 procent av kostnaderna. Diagrammet är också lämpligt för att följa upp vilken verkan insatta åtgärder har haft. Orsaks-verkan-diagrammet används för att identifiera orsaker till problem. Detta görs genom att systematiskt identifiera orsaker och deras verkan. Diagrammet används för problemlösning, planering och det ger ökade kunskaper om den analyserade processen. Uppdelning innebär att man delar upp data som kommer från olika håll i delgrupper beroende på ursprunget. Resultaten redovisas med histogram och genom att jämföra histogrammen från de olika delgrupperna kan man spåra kvalitetsproblemen. Sambandsdiagram visar hur produktegenskaper beror på en viss variabel. Om flera variabler påverkar en produktegenskaper måste man använda flera sambandsdiagram. Styrdiagram visar grafiskt hur en variabel varierar omkring ett målvärde. I diagrammet lägger man in styrgränser för att se att processen är under kontroll, dvs. värdena ligger inom tillåtna gränser och det finns inget mönster som tyder på att något inträffat. Diagrammet visar på tendenser och gör att processtyrningsåtgärder kan sättas in innan avvikelserna från målvärdet hamnat utanför styrgränserna. Styrdiagram är en grundläggande komponent i SPS (Statistisk Process Styrning). Mer om SPS längre fram.
Variation		Förståelse för variation och vad den beror på är grundläggande för att på rätt sätt angripa problem med hjälp av t ex statistiska metoder.
SPC Statisical Process Control (SPS) Statistisk Processstyrning Hänvisning Se läroboken Kvalitet från behov till användning kap 9 och 11		SPS har sitt ursprung från Shewhart och Bell Industries i USA under 1920-talet. Målet var att ge förståelse för skillnaden mellan systematiska och slumpmässiga orsaker till variationer i tillverkningsprocessen. De systematiska variationerna kan man lätt finna och åtgärda men inte de slumpmässiga. Exempel på systematiska variationer är fel i maskiner och processer, byte av operatör eller material. De slumpmässiga orsakerna är en kombination av ett antal små tillfälliga förändringar t.ex. i material, varvtal, nätspänning, lufttryck, temperatur och vibrationer. Det är svårt att urskilja varje förändrings bidrag till det slutliga resultatet. Målet med SPS är att förebygga avvikelser och finna så många variationsbidrag som möjligt och eliminera dem. Japanerna var de som först lärde sig att utnyttja fördelarna med SPS. De lät dem som arbetade i produktionen själva göra mätningar och beräkningar för att sedan själva kunna styra sina processer mot minsta möjliga variation. Samma person (maskinoperatören) producerade, mätte, beräknade, utvärderade och korrigerade sin process. När operatören sattes i centrum, blev delaktig och ansvarig för kvalitetsarbetet skedde en mental förändring. Med det ökade förtroendet, som operatörerna fick , blev det också naturligt att inrikta arbetet på att ständigt öka produktkvaliteten. Intresset för SPS kom på allvar igång i USA i slutet på 70-talet och i Europa under 80-talet. Styrdiagrammet är centralt i SPS. Med hjälp av statistik och sannolikhetslära bestämmer man provuttag. Medelvärden, standardavvikelser och variationsvidder ligger till grund för styrdiagrammet. Användning av styrdiagram
Duglighet (Capability, Kapabilitet) Hänvisning Se läroboken Kvalitet från behov till användning kap 12.		Duglighet är ett mått på förmågan hos en maskin eller process att producera produkter jämtemot de toleranskrav som är uppställda. Med hjälp av dugligheten kan man bedöma hur väl en maskin eller process kommer att klara toleranskraven. Detta innebär att om man vet dugligheten så kan man också beräkna andelen avvikelser som beror på slumpmässiga orsaker.
De sju ledningsverktygen Hänvisning Se läroboken Kvalitet från behov till användning kap 22.		De sju ledningsverktygen är i första hand till för att strukturera verbala data och verbal information. Dessa data kan t ex samlas in genom brainstorming eller liknande tekniker. Det insamlade materialet struktureras ofta i flera steg och helst ska deltagarna kunna enas om strukturen. Notera att det finns likheter med tidigare behandlade verktyg. De sju ledningsverktygen: Släktskapsdiagram Träddiagram Matrisdiagram Relationsdiagram Matrisdataanalys Processbeslutsdiagram Pildiagram
Mer verktyg och metoder		Kvalitetsarbetet måste ses som ett ständigt förbättringsarbete - något som ständigt pågår - och inte som ett engångsprojekt, som genomförs och sedan är allt bra. Det finns många olika metoder (arbetssätt) för att hålla processen igång och att arbeta med ständiga förbättringar samtidigt med kostnadsreducering. Det är inte någon motsättning mellan hög kvalitet och rationell produktion. Det finns en rik flora med arbetssätt och verktyg här följer några exempel (inte rangordnade): JIT (Just In Time) Kaizen Lean Production (resurssnål, "mager" produktion) Kanban (arbetar med ett "sug" efter material) Zero Defects (nollfelsstrategi) Concurrent Engineering Benchmarking Poka-Yoke Jidoka SWOT-analys HACCP 5S Balanced Scorecard Sex Sigma Ett bra sätt att lära sig mer om dessa metoder, liksom de tidigare genomgångna, är att söka information om dem på Internet. Utnyttja denna möjlighet! Även om du inte använder verktyget fullt ut så finns det alltid tips och idéer att hämta.
Övningsuppgift		Sök information på Internet om någon av ”kvalitetsmetoderna” i listan nedan. Kaizen Lean (Lean Production) Kanban Zero Defects Benchmarking Poka-Yoke HACCP Balanced Scorecard Sex Sigma Förslagsverksamhet Livscykelanalys OBS! Alternativt kan ni välja någon metod utanför listan, som ni anser har koppling till kvalitetsarbete. Tänk er att beskriva metoden för en ”oinsatt” läsare. Redogörelsen bör omfatta exempelvis metodens bakgrund, syfte, principer, verktyg, typiska resultat, områden/branscher/situationer där metoden är lämplig respektive mindre lämplig att tillämpa, styrkor och svagheter med metoden etc. Vidare bör ni reflektera över och diskutera huruvida ni anser att den studerade metoden ligger i linje med värderingarna för offensiv kvalitetsutveckling.
LSN 2004